Skummande veteöl

Den som någon gång befunnit sig i Bayern i södra Tyskland har förmodligen lockats av och kanske även smakat på en riktigt kall och skummande veteöl. Veteölen skiljer sig från pilsner och andra ölsorter genom att man vid tillverkningen, som namnet antyder, använder sig av malt från vete tillsammans med den vanliga kornmalten. Veteölen kommer i olika utföranden i olika länder även om den sydtyska förmodligen är vanligast. Smaken är oftast söt och fruktig snarare än humblebesk och inte helt sällan känner man en viss bananton i många av de mer kända tyska märkena. Kändast är nog veteölen från världens äldsta än idag existerande bryggeri Weihenstephaner men också hofbräu som många känner igen från den bayerska oktoberfesten där öl och kringlor flödar. Veteöl förekommer i så väl mörka som ljusa varianter och även i en sort som kallas Kristall där den för veteölen karaktäristiska jästfällningen filtreras bort.

Belgisk krydveteöl

Belgien är inte bara känt för sin fylliga trappistöl utan också för deras mångåriga tradition av att krydda sitt öl. Inte heller den belgiska veteölen kommer undan kryddor som Pomeran och Koriander. Belgarna skiljer sig också från tyskarna genom att de använder omältat vete. En av de mer kända sorterna är Hoegaarden som förutom sin söta smak också kännetecknas av att glasen den serveras i ser ut att vara minst dubbelt så stora som de är.

Veteöl i flera variationer

Förutom de två europeiska veteölsnationerna Tyskland och Belgien så är veteöl också stort i USA vars speciella jäst gör att deras variant blir mindre syrlig. Idag när mikrobryggerier dyker upp i såväl Sverige som i resten av världen och rör om i grytan så påverkas givetvis också veteölen. Idag är det inte ovanligt att man till exempel springer på en vete-IPA eller en veteale på sin lokala pub eller bar och fler varianter lär komma med tiden.